Det var sommar och solen sken över Gdansk i Polen. Vi lastade kol för Ingå i Finland, jag var ledig hela dan, hade gått i land redan kvällen innan och träffat "min flickvän" Alexandra. Den här dagen drog vi ner till stranden för bad och sol...Det var mycket varmt i luften, solen sken.
Alexandras son, sju år, var med och han spände upp ett "tält" av den medhavda filten och ett par pinnar, i sanden. Beachen var mycket välbesökt, säkert ett tusental människor som badade, solade eller sprang omkring och sparkade på badbollar... Alexandra lurade in mig i tältet och började hångla med mig...Det ena gav det andra och utan att tänka på att mitt huvud stack ut från tältets ena öppning och fötterna från den andra så låg jag där ovanpå henne, blickande ut över sanden på stranden...
Plötsligt ser jag en bekant skorsten ovan buskaget längre bort som sakta glider fram i kanalen på väg ut ur staden! Men vad i helv...vi skulle inte gå förrän dagen efter, jag var ju ledig...Men akterseglingen var ett faktum! Det var konstaterat med detta. Bara ta det lugnt, allt ordnar sig nog med tiden. Bara ta kontakt med Morska Agenzija så kan jag vänta till det att båten kommer tillbaka för nästa lastning. Jag hade ju bostad och pengar, kunde bo hos Alexandra...
Men myndigheterna tyckte inte som jag...
Jag fick inte stanna de få dagarna utan sattes ombord på ett annat av rederiets båtar och följa med dem till Sverige, för vidare befordran till mitt fartyg...Men jag hade kul i alla fall...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar